då den sakta värms upp till temperaturer som får den att börja
smälta. Sakta som om luften var sirap går människorna och låter
sina armar och bara ben bli smekta av värmen. De låter tacksamt de
fåtaliga futtiga vindpustarna rufsa runt i deras hår. Orden är tysta
och långsamma medan plantorna längs vägen böjer sig av hettan. Som
från en av oss andra omöjlig källa av energi hämtar fåglarna ännu
en livlig melodi. Luften hänger tungt och gör sitt bästa för att de
dämpa de livliga ljudvågorna från fåglar och lekande barn som
uppenbarligen funnit samma källa. Kanse ligger den öppen för allmän
beskådan och allmänt bruk där i någons bakgård någonstans. Bland
överväxta vinbärsbuskar och doftande syrenhäckar.
Asfalten suckar i regnet
allt medan den närmar sig en svart nyans av genomträngande väta. Den
gråa dagen för mina tankar till tidningspapper och nyheter. Precis
som regnet anses det ofta vara trist och tråkigt men de studsande
dropparna ger mig en lätthet inombords. Det massiva molntrycket gör
kroppen tung men hjärnan blir klar av luften som nu är så lätt att
andas.
Cykelhjulen plöjer genom vattenpölar och det livliga ljudet stör
dovheten i dagen. Bilmotorerna brummar saktare än vanligt förbi men
få är de som väljer att gå ut en dag som denna. Även efter att
regnet slutar falla droppar det friskt från trädens alla löv.
Droppandet från hustak och lyktstolpar gör det svårt att urskilja
uppehåll från duggande.
No comments:
Post a Comment