Vägval

Efter alltför många omvägar, och för tidiga genvägar som blev
senvägar, ja efter alla vägar utom de raka så står du där igen och
ropar kom. Jag säger att den här gången får du komma till mig, jag
står där jag står, jag vill stanna här ett tag.
Du tycker att det alltid är på mina villkor och kanske är det sant
för när du väl är här, jagar runt mig så klagar jag ändå. Men
du tjatar ju, du knuffar mig. Jag sa att jag ville stanna här så
varför kom du om du bara vill få mig att känna mig stel, att känna
mig lat, som inte vill gå vägen med dig. Du utmattar mig. Jag vill
vilja men orkar inte med din outtömliga hunger. Du äter upp mig och
om det ändå var så väl att du svalde mig hel men du tuggar mig
sönder. Mitt hjärta i tusen bitar är inget jämfört med alla mina
miljoner tankar i smulor.
Ändå är inget värre än rädslan för tomheten när du tystnat,
när du lämnat. Efter alltför många omvägar, efter genvägar som
blev senvägar, så vet jag ändå att jag inte skulle kunna gå på de
enkla tråkiga vägarna utan att vända mig om efter dig.